Uppsalabaserade Meditative Sounds satsar stort och står redan nu för vad jag tror kommer att bli en av 2010 års tyngsta och mest överaskande bokningar. Ingen mindre än UK roots/dub-profilen King General, jag saxar rakt av och bokar redan nu en biljett. En bättre början på det nya deceniet går knappast att få.

Få, för att inte säga ingen, sångare/artist på UK roots/dub scenen har varit så mytomspunnen som King General. Efter att medverkat på några singlar med Bush Chemists och Centry släpptes 1996 albumet Money run things med Bush Chemists. Albumet har redan gått till historien som ett av de bästa inom genren. Efter albumet kommit ut hördes inget av King General, han verkade vara uppslukad av jorden. Rykten började florera om vem han var, vad han gjorde och var han befann sig. Sen har det varit tyst…

tills 13 år senare. 2009 dyker han upp igen med låten Got to be conscious, som först publiceras på Youtube i form av en lågupplöst videoinspelning från studion där låten spelades in. Producerad av Bush Chemsist, samma grupp som producerade debutalbumet, med löfte om att ett helt album var inspelat. Reaktionerna lät inte vänta på sig, alla ville höra King General!

Några månader senare släpps en 12″ singel med låten ‘Broke again’ som sålde slut direkt. Lite senare kom hela albumet på CD, och fansen blev inte besvikna, King General levde upp till förväntningarna.

Det är med stor glädje som vi nu kan meddela att King General kommer till Uppsala med Chazbo (Bush Chemists) för en spelning tillsammans med Meditative Sounds.

NÄR?
9 januari – 2010
Kl. 21-03

VAR?
Karlssons Kök
Bergsbrunnagatan 2, Uppsala

Spana alltså in casualkillen i kepa, King General. Enligt rykten rörmokare till vardags. Men vem vet egentligen, myterna är många och tystnaden stor. Hur som helst, tummen upp till Uppsala!

Pete Doherty ställde in sina Sverigespelningar och greps samtidigt i Tyskland efter en krossad bilruta och allmänt kaos.

Förvånad? Nix, men synd för de med biljett.

Och mer om Ian Brown föresten, aldrig förr har jag sett så många Stone Island-jackor på ett och samma ställe som Brixton Academy i fredags. Synd där också, att spelningen inte alls var särskilt bra. Jag konstaterar att ibland blir det inte som man tänkt sig.

Kolla här, och lyssna på sången 30 sekunder in i klippet. Surt…

Men, uppenbarligen håller han ju fortfarande- ibland. Se här, bara två år sedan

Vi valde helt enkelt fel tillfälle, tough shit.

Förresten, här. En lista för skitvädret och en tråkig tisdag. Tune in!

1. Corpses in their mouth- Ian Brown
2. Living dub (long life remix)- Primal Scream
3. Loose fit- Happy Mondays
4. From here to Eternity- the Only Ones
5. When Saturday comes- the Undertones
6. Global A Go Go- Joe Strummer & the Mescaleros
7. Bilmey- Ramadanman
8. Blank Expression- Lily Allen
9. This is how it feels- Ispiral Carpets
10. Too much Sushi- Skream
11. Restless- Buraka Som Sistema
12. Jimmy- M.I.A.
13. 9 dubs a year- Roots Manuava
14. Different style- Lotek HI-FI
15. Dun dem down- Mungo´s HI-FI
16. Irie- Skream
17. It a go Dread- Echo Ranks

Alltså, jag tror aldrig jag har landat så mjukt säger Lisa när Brittish Airways flight BA784 sätter sina däck i marken på Arlanda den här gråmulna söndagseftermiddagen. Själv, magplask.

Jag hatar att landa, förutom Emil som väntade i entréhallen, är det bland det värsta jag vet.  

På Heathrow tidigt igårmorse bockade jag av plan jag ville ta. Seattle, Glasgow, inrikes Manchester, Toronto och fan vet om jag inte tagit direktplanet till Sollefteå om det nu funnits. Och skickat Emil efter med bud . För vad är en måndag med måsten mot en lördagseftermiddag på gatorna runt Ladbroke Grove, eller överstekta fiskpinnar i Bagis mot en jerked chicken i Brixton. Vi spanade såklart in Trellick tower men kom tyvärr inte längre in än till portvakten. Vill ni läsa mer om det mytomspunna betongkomplexet ska ni beställa B*I*L*Y* #3

Ian Brown däremot var ingen höjdare. Falskt och jävligt, och såklart  hade jag naivt höga förväntningar, då  jag är en av  få som verkligen gillar My way. Hur som helst, han kommer till Sthlm i januari. Se till att missa, så slipper ni bli besvikna.

Som sagt, hemma                                                                                                                                                                                                                                 På mailen inte mycket nytt. Avslag och tack men nejtack.

Nu, Steppas´s Delight 2 och en kopp kaffe

Henke, före detta bloggkändis och nybliven farsa, hörde av sig och vill ha mer musik. Lillkillen sover inte till nått förutom härliga dubtunes och jag är inte den som är den. Trixy, barnens vän, rycker ut och fixar en lista. Den första på länge och förhoppningsvis somnar han nu. Själv drar jag till London och har ingen som helst ambition att sova. Och det lär bli en del dub där med.

1. People funny boy- Lee Perry
2. Love thy neighbour- the Defenders & Vivian Jackson
3. Evil doers- U Roy
4. Dirty Harry- Sly Dunbar
5. Reggae music moving- Prince Far I
6. Dream land- Bunny Wailer
7. Upside down- Joe Higgs
8. Never gonna run away- the Maytones
9. Social living- Bunring Spear
10. Pick up the dub- Tapper Zukie
11. Jamaican Dollar- Trinity
12. Them never love poor Marcus- the Mighty Diamonds
13. Rally around Jahovia´s throne- Culture
14. Young generation dub- Augustus Pablo
15. Rasta philosophy- the Itals
16. World a music- Ini Kamoze
17. Build the vibes- Lady Ann
18. Eli Eli- the Gladiators
19. Du ske få mat ta pappa- P Danjelsa

Två saker till bara, lägg märke till Lee Perrys fantastiska sampling av barnskriken i början av första låten, Grymt! Det andra, sista låten får tas med en nypa salt men vi med småbarn smälter som smör efter några spelningar. Vackrare än bra

1a december och det går knappt att kika in genom skyltfönstren på ICA för alla tomtar. Det är Musse Pigg i röd luva, blinkande renar och krimskrams uppplockat på någon förskola i närheten. Jag håller masken och låter Emil titta med stora ögon.  Ett enkelt sätt att få honom still i vagnen är dessutom historien om Tomten under torgets julgran.

Imorse såg vi adventskalendern ihop innan dagis, och jag klagar inte, han gillar det han ser och gott så. Själv kan jag inte komma i från faktumet att jag gillar Dylans julvideo till Must be Santa. Opretantiös dragspelsturbo, och att cashen från skivan dessutom går rakt ner i fickorna på de hemlösa gör bara saken bättre.

Andra saker on my mind den här veckan.

Fredag och Pete Doherty på Debaser. Gå ni som har chansen, själv drar jag till London och softar. Där ser vi Ian Brown och förhoppningsvis Radioclit.

Nu däremot, en dusch och mer kaffe.