Bara timmar kvar av 2009 och snön ligger fortfarande isande kall på taken. Ett decenium och jag försöker minnas och sammanfatta. Svårt utan sparade listor. Hur som helst, tio år med några förvirrade i början, en fantastisk sommar 2006 och så…Vad man kallar vuxenliv med gröna vågen och småbarn mot slutet

Naturligtvis en del annat också, för mycket rödvin (ibland), tomtebloss och träta. Men också joggingturer, folkhögskola och Happy Hudik.

Bästa konserter: Omöjligt, men kanske kortlivade Östermalm på ta livet i dina egna händer i Sandviken sommaren -02, eller LKJ på Mosebackes utescen fyra år senare. TV Smiths akustiska lallande på 44an för något år sedan, eller  rent av Rodigans show på URF i somras. Jag vet inte. Och känner att det gör detsamma.

Skivor: Jag blev förälskad, Lily Allens debut är fortfarande en stark kandidat. Men bäst? förmodligen inte. T.O.K. slog visserligen ner som en räddande dancehallbomb och the Good the bad and the Queen blev några månaders soundtrack. Men bäst? Ingen aning där heller men kanske the Libertines up the bracket, och jag har inte tänkt efter särskilt noga, som 00-talets roligaste. Eller, igen, jag har ingen jävla aning. Annan namedropping från 00: Amy Winehouse, M.I.A., Radikal Guru, the Streets, Junior Kelly, Vibronics, Dizzee Rascal…

Hur som helst, kylen är fylld och skumpan samlar frost på balkongen. Stillsamt hålligång i soffan, och förhoppningsvis somnar Emil i god tid innan tolv. Vin och färska frukter, krossad is och nya drömmar. Uppåt framåt.

Det enda jag vet säkert är deceniets sista skivköp i mellandagsreans Gävle